Kartotek

Inom arkivvärlden och dokumenthanteringen spelar kartotek en central roll som ett systematiskt sätt att organisera och återfinna information. Detta filsystem, som består av kort ordnade efter ett visst klassificeringssystem, har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1800-talet. Kartoteket blev snabbt ett oumbärligt verktyg för att hantera den ökande mängden dokument och data i takt med industrialiseringen och byråkratins framväxt. Dess betydelse för effektiv informationshantering kan knappast överskattas – kartoteket möjliggjorde snabb åtkomst till register och arkiverade uppgifter långt innan datorernas intåg.

Ur ett mediehistoriskt perspektiv är kartoteket intressant som en tidig form av informationsteknologi. Det kan ses som en analog föregångare till dagens digitala databaser och söksystem. Kartotekets logik och struktur har i hög grad format hur vi tänker kring klassificering och åtkomst av data även i den digitala eran. Samtidigt väcker kartoteket frågor kring makt, övervakning och kunskapsproduktion som fortfarande är högst relevanta. Vilka kategorier och hierarkier bygger vi in i våra system för att ordna information? Hur påverkar dessa strukturer vår förståelse av världen? För konstnärer och forskare inom fältet mediarkeologi utgör kartoteket ett rikt material att utforska dessa frågor genom.

I dagens digitala landskap kan kartoteket tyckas obsolet, men dess principer lever vidare i många av våra informationssystem. Att studera kartotekets historia och funktion kan ge viktiga insikter om hur kunskap organiseras och görs sökbar. Det öppnar också för kritisk reflektion kring relationen mellan teknologi, byråkrati och makt – teman som är centrala inom interdisciplinär medieforskning. För konstnärer erbjuder kartoteket dessutom en intressant utgångspunkt för att undersöka gränssnittet mellan analoga och digitala medier. Genom att återvända till kartotekets materiella form och logik kan vi kanske få nya perspektiv på vår digitala samtid och dess informationsstrukturer.