”Flatland: A Romance of Many Dimensions” från 1884 är en fascinerande skärningspunkt mellan litteratur, matematik och samhällskritik. Edwin A. Abbotts verk utforskar flerdimensionell geometri genom en fiktiv värld befolkad av geometriska figurer. Boken, som är både en romans och en satir över det viktorianska samhället, har fått förnyad relevans inom mediearkeologi och konstnärlig praktik.
I Flatland lever berättaren A. Square i en tvådimensionell värld där social status bestäms av antalet sidor en figur har. Kvinnor är raka linjer, medan män är polygoner med varierande antal sidor. Denna hierarki speglar 1880-talets litteratur och samhällsstruktur, men erbjuder också en ingång till att utforska perception och verklighetsuppfattning. Abbotts skildring av hur invånarna i Flatland uppfattar sin omvärld utmanar läsaren att reflektera över sina egna begränsningar i att förstå högre dimensioner. Detta resonerar med moderna diskussioner inom medieteori och konstvetenskap om hur teknologi och medier formar vår verklighetsuppfattning. Verket har inspirerat konstnärer och forskare att utforska gränserna mellan det synliga och osynliga, det föreställbara och det oföreställbara. Genom att använda en excerpt from flatland romance many dimensions 1884 som utgångspunkt kan vi undersöka hur historiska verk fortsätter att informera vår förståelse av rum, perception och teknologisk utveckling. Flatlands relevans för dagens medielandskap ligger i dess förmåga att belysa hur våra verktyg och perspektiv begränsar och möjliggör vår förståelse av världen – en central fråga inom både mediearkeologi och samtida konstnärlig praktik.